I helgen var vi ute i skogen med Chewie, vi gick en rask promenad mot skogen och väl där gick vi en promenad med chewie i långlina. Det är så skönt när man märker att han är numera mycket mer uppmärksam och lyhörd på en, han vill hålla sig nära oss fast det är fortfarande svårt att få honom att lugna ner sig när en annan hund kommer, då blir han så himla glad och börjar gny. Men då sätter han sig och pendlar mellan att titta på oss och titta på hunden . "Får jag snäälla hälsa på lilla vovven? snäääälla?"

Han hoppar upp på sängen på morgonen när han vet att både jag och Erik är vaken och säger godmorgon på sitt egna vis (fläker upp magen så att man kan klia), idag charmade han en liten terrier tik som vägrade låta honom komma ifrån honom. Hon skulle fram och hälsa och pussa på honom, det tyckte han om! Då får man lite dåligt samvete, man vet ju att han är uppvuxen med andra hundar och så får han bo här med två (ibland) tråkiga människor med ännu tråkigare katter ("dom förstår inte alls sig på när jag försöker få dom att leka med mig, hallå! Vem VET INTE hur man leker kull???"- chewie) fast ibland har Alfons sina stunder då han myser ihop sig med Chewie. Men dom andra stunderna vill jag skaffa en Eurasier tik, har man en kan man väl ha två? Men jag vet inte, kanske halvfodervärd till någon tik kanske eftersom det blir svårt om hon sätter igång och löper och "tjejtjusaren" ska hållas undan eller...mja jag vet inte. Vi får se i framtiden helt enkelt!